Man skulle kunna tro att det här inlägget ska handla om vädret... Men det är vår dotter jag ska skriva om. Den lilla solstrålen som rätt ofta förvandlas till ett åskmoln. Hon har en järnvilja och är betämd till tusen! Min mamma säger att hon brås på mig, men det väl aaaaaldrig stämma, eller ;) Vi är inte alls vana vid det här för vår son var inte så här envis och bestämd. Honom kunde vi oftast distrahera eller avleda men det är annat med lilla guldlock.

 

Jag kallar det för skrikfest! Det börjar oftast med att vi föräldrar gör något som hon inte vill, exempelvis sätter på henne en blöja, kläder, eller kanske till och med försöker oss på att borsta korkskruvarna. Då kan det bryta ut det där gälla skriket och hennes kropp spänner ut sig som en ostbåge så att hon nästan ramlar ur famnen på oss. "Inte ha den heller" brukar det kunna låta, eller "inte bosta hået mamma". Senaste veckan har hon också börjat med "dumma, mamma!" och knytnävslag. Ingen tvekan om att hon kommer bli en fighter och slå sig fram här i livet!

 

En vän sa att man ska vara glad att barnen uttrycker sin egen vilja. Det är sant, det är bra att de vet vad de vill, men måste de veta det vid så tidig ålder!? För min del hade det inte gjort något om det dröjde tills hon blev lite äldre... Ja, man måste förska se det positiva i det hela annars blir man galen.