Nu har jag haft en semestervecka tillsammans med barnen. Det är så härligt att få vara den som ser alla roliga saker som de gör, alla roliga miner de gör, höra alla smarta saker de säger och se hur busiga och olydiga de kan vara. Jag inser hur mycket jag missar när de är på förskolan.

 

Alltså vi är ju med barnen varje helg men när man är ensam med dem så här länge så får man se så mycket mer. Barnen kan ha så otroligt kul med varandra och härmar varandra... både när det gäller bra och dåliga saker. Om den ena kommer på ett bus så hänger den andra på, och då är det svårt att få stopp på dem.

De senaste fyra (!) somrarna har jag faktiskt varit långledig med barnen för jag har tagit semester och varit föräldrarledig. Åren innan dess längtade jag alltid mycket till semestern och ledigheten men i år kändes det annorlunda. Sista veckan före semestern hade jag ingen direkt sommarfeeling eller semesterkänsla. Det kan ju bero på att jag har ett jobb nu där jag trivs väldigt bra och som jag tycker är kul. Eller så berodde det på vädret... för det är svårt att få semesterkänslor om det bara känns som tidig vår i luften.